473.

Jag trodde att jag skulle klara 500 inlägg, men det gör jag inte. Tack för att ni läste. Nu ska jag göra någonting annat.

472.

Bra med biblioteket: man får låna böcker gratis. Dåligt med biblioteket: det kostar en femkrona att kissa. Men det är som allting.

471.

Våra elever har varsin dator. Det händer ganska ofta att de sitter på facebook under lektionerna. Det kan jag leva med. Men idag upptäckte jag en elev som surfade på sidan ”Allt om Lycksele”. Då kände jag att jag misslyckats som pedagog, ty hur uttråkad måste man inte vara innan man hamnar där?

470.

Idag har jag varit på Noliamässan. På bussen hem tävlade jag med några elever om vem som hade snott med sig bäst prylar. Först visade någon upp en penna, nästa elev en reflex medan jag kontrade med en tandborste och så fortsatte det. Tills någon tog fram en starköl. Men den hade han tydligen haft med sig själv, så det räknades inte.

469.

Det blev en helt vanlig kväll. Jag såg på teve, läste, skickade SMS, pratade i telefon, sa något till Oskar, lyssnade på Gang Starr, betalade inte CSN-räkningen, gjorde en nattmacka och drack te. Mitt liv har alldeles för många vanliga kvällar. Imorgon ska jag säga upp mig.

468.

De vill tydligen skriva sitt bandnamn med endast små bokstäver: bob hund. Jag kan inte respektera ett band som bryter mot svenska språkets skrivregler. Det är okej att säga sig vara större än Jesus, men inte Svenska Akademien.

467.

Folk som säger att de har så mycket att göra, vad gör de hela tiden? Barn tar ju tid förstås. Och bor man i en storstad så finns ju mycket som lockar. Men ändå. Jag har aldrig haft mycket att göra. Inte sedan 1989 och jag nyss hade fått den där fjärilshåven.

466.

Ska man gilla Bob Hund eller inte? Jag måste ha missat den informationen.

465.

Jag förstår inte hur folk fyller sina liv. Nu är klockan sex och jag har ingen aning vad jag ska göra tills jag får lägga mig. I vanliga fall hade jag tränat, men nu är jag sjuk och allt är skit. Fast jag är inte så sjuk att jag bara kan vara sjuk, jag måste fortfarande göra något. Men jag vet inte vad. Kanske en bok till.

464.

Vi har personalmöte varje måndag klockan fyra. Jag vet inte varför, det är bara något som har bestämts; man ska ju ha möten. Vi kommer aldrig fram till något men samma människor får chansen att berätta en oväsentlig historia med långsökt koppling till ämnet. Jag dör lite varje gång.

463.

Idag har jag druckit nyponsoppa och klagat. Imorse satt jag upp målet att betala min CSN-räkning under dagen. Men det gick inte. Inte på grund av datakrångel, det gick bara inte. Istället gjorde jag mer nyponsoppa och klagade på något.

462.

Oskar är sjuk. Han ligger i sin säng i sitt rum. Jag är trött. Jag ligger i min säng i mitt rum. Vi har dörrarna öppna och lyssnar på Mattias Alkberg BD: Äh vafan kom igen, vi lägger oss igen...

461.

Det finns personer som gärna påpekar att de "inte är så aktiva på facebook". De är samma människor som säger att de inte har tid att läsa böcker, men gärna ser varje avsnitt av Let's Dance, Melodifestivalen, Parlamentet, Idol, Halv åtta hos mig, Ullared, Sveriges värsta bilförare och Lyxfällan.

460.

Det sägs att systrarnas Brontës alkoholiserade bror, Branwell, dog uppstående, lutandes mot spiselkransen, bara för att visa att det gick. Sånt kan man också tänka på när det är lördag och alldeles för fint väder ute.

459.

Jag har ljugit för min optiker två helger i rad. Jag har varken varit sjuk eller upptagen, jag har bara inte orkat gå på synundersökningen. Han är alldeles för frågvis: "ser du bättre nu? Nu då? Och nu?" Dessutom tycker jag att det är jobbigt att prata om mitt brytningsfel.

458.

Det finns en man i Östersund som har shorts året om. Han bryr sig inte om det är februari och 20 grader kallt, han tar på sig shortsen och går till jobbet ändå. Det är nog hans grej. Jag vill också ha en grej.

457.

Vissa torsdagar brukar jag låtsas att jag är en fågel. Idag: orre.

456.

Jag lagar mat med mycket känslor. Idag: oro.

455.

Jag vet inte längre. Jag vet inte om jag vill flytta tillbaka till Umeå. Man är så duktig där, så svår, så ansträngd. Och så tillrättalagt otillrättalagd.

454.

Oskar har börjat fisa ljudligt på jobbet. Han ska sluta om några veckor och tycker inte att det spelar någon roll längre.