torsdag 28 oktober 2010
215.
Idag knackade två elever på och frågade efter Oskar. "Vi kommer med hans småkakor" sa de. Oskar tycker väldigt mycket om småkakor. De la lådan på hans skrivbord och lämnade en liten lapp som sa att de skulle komma tillbaka senare för betalning. På eftermiddagen frågade Oskar om jag hade hundra spänn. Småkakorna var redan slut.
onsdag 27 oktober 2010
214.
Jag klipper mig oftare nu när jag hittat en frisör jag gillar. Inte sedan jag var elva år - och gick till Tommys morsa som klippte en i örat och aldrig frågade hur man ville ha det - har jag varit stammis hos en frisör. Idag pratade vi hela tiden. Jag var rolig, intressant och vaken. När jag skulle gå frågade hon: ”har du någon tjej?” Jag svarade nekande. Då sa hon: ”okej, då behöver du inga gratisprover på inpackning."
tisdag 26 oktober 2010
måndag 25 oktober 2010
208.
Oskar och jag har beställt kläder på internet. Oskar höll i beställningen och beställde förstås fel storlek till mig. Enligt honom var jag otydlig. Enligt mig lyssnade han inte. När vi hade bråkat om det ett tag märkte jag att jag inte längre sa "du lyssnade inte på mig" utan "du lyssnar inte på mig".
207.
Greta tar ofta med sig sina barn på jobbet. Aldrig samma barn. Hon har många. Hon är som en galen kvinna med tjugo katter, men istället för katter har hon barn. Idag satt en dotter i korridoren och spelade blockflöjt när vi hade personalmöte. Jag gick ut och gav henne en femkrona, sedan blev det tyst.
söndag 24 oktober 2010
203.
Nästa gång jag sitter i en ljuddiskussion, då tar jag livet av mig. Jag bryr mig inte hur den där scenen i Black Hawk Down låter på olika ljudsystem. Jag bryr mig inte. Jag hatar HD-kvalitet. Det ser för verkligt ut. Jag förstår inte hur folk hittar varandra. Jag förstår inte hur folk kan acceptera andras idiotier. Jag är en idiot. Jag räknar inte med att någon någonsin ska förstå mig.
202.
Jag tycker det är okej att folk säger "Dollar". Jag har accepterat det. Jag vet att man menar lågpriskedjan Dollarstore. Man säger så i Kramfors. Inget konstigt med det. Men när man börjar säga "Ladies", som om det var helt normalt. "Vi var på Ladies igår." Ingen frågar vad man menar. Alla vet. Jag vill inte leva i den världen.
lördag 23 oktober 2010
201.
Jag springer min runda och ser stora bilar på garageuppfarten vid hus. Därinne leker barnen framför teven och föräldrarna lagar mat. Kanske ska de få gäster. Det är lördag. Jag ser blott en människa ute, en långhårig man som plockar upp fallna äpplen och lägger dem i en skottkärra. Han har en kratta också. Det blir fint på gården.
200.
Jag är i Kramfors. Det är kallt och soligt. Jag har sett perrongen, viadukten och rondellen som byggts för att anpassa staden efter den nya järnvägen. Under hela mitt liv har aldrig sett ett tåg i Kramfors (förutom den där gamla vagnen som lyftes bort från rälsen och gjordes om till pizzeria). Men nu ska det tydligen bli ändring på det.
torsdag 21 oktober 2010
199.
Jag har spelat innebandy ikväll. Det är roligt på ett genuint och primitivt sätt. När jag var liten spelade vi på gatan utanför vårt hus varje kväll. Med nedslitna klubblad och en boll proppad full med bitar från en plastpåse så att den skulle studsa mindre. Målburarna gick sönder med jämna mellanrum. Då svetsade pappa ihop dem. Man såg aldrig när han gjorde det, helt plötsligt var det bara gjort. Jag undrar om jag någonsin har tackat honom för det. Å andra sidan vet jag inte om han gjorde det för vår skull eller för att han tyckte det var kul att svetsa.
onsdag 20 oktober 2010
197.
Min granne har inte tagit in tidningen på tre dagar. Jag undrar hur länge jag ska vänta innan jag ringer polisen. Man vill ju inte vara den där känslokalle grannen som agerar först när det börjar lukta. Ensamma kvinnor i hennes ålder reser väl inte bort mitt i veckan?
195.
Jag gillar att gå ut på rasterna och snacka med elever. Kolla hur de mår. Idag gick en riktig lärare förbi, han stannade till och skällde ut en elev för att den hade fötterna på bordet: ”så gör du väl inte hemma!?” Jag hade inte ens tänkt på det, eftersom jag inte bryr mig och faktiskt gör så även hemma. En konstig stämning uppstod. Jag hade inte skött mitt jobb. Det är det här jag borde göra: se till att slynglarna tar ner fötterna från bordet. Allt annat är oväsentligt, elevernas psykiska hälsa till exempel, det är inte vårt problem. Men helvete om det blir smuts på borden!
tisdag 19 oktober 2010
194.
Genom köksfönstret ser jag den första snön. Jag står en stund och tittar på flingorna som fladdrar under gatlyktan och jag tänker på just ingenting. Lite senare sitter jag vid facebook. Folk kommenterar snön. Några positivt, andra negativt. Jag tittar ut igen. Nu har det slutat snöa. Jag stänger ner facebook.
192.
Jag är inte litteraturkritiker på Dagens Nyheter. Det är synd. Om jag varit det så hade jag skrivit den här recensionen. Och om jag jobbat på Svenska Dagbladet hade jag skrivit den här.
måndag 18 oktober 2010
söndag 17 oktober 2010
189.
Det är söndag och jag är bakfull. Då ser jag dokumentären Be Here To Love Me om Townes van Zandt igen. Min favoritdel är när han just gift sig och skaffat en fin lägenhet med frun. Han gör om en 'walk-in closet' till en liten studio och spelar in "Waiting Around to Die". Hans fru, 20 år och nygift, hade förväntat sig en kärlekslåt.
187.
DN frågar poeten Lars Gustafsson vad han tycker om facebook: I mitt fall handlar det nästan enbart om trivial intimitet som innebär små risker, av typen: 'jag såg en besynnerlig fågel idag.' Det skapar trivsel och en illusion om vänskap, men jag frågar mig: kan inte all vänskap vara illusorisk.
lördag 16 oktober 2010
fredag 15 oktober 2010
185.
Den glade spexaren på ICA-butiken bor i trappuppgången bredvid min. Jag brukar undvika hans kassa. Men idag gick det inte. Efter han sagt vad det kostade la han till: "Men det är väl inga problem för grabbarna från Stuguvägen?" Jag skrattade och blev någon annan. Jag har lätt för att bli någon annan. Så lätt att jag snart inte vet vem jag är.
torsdag 14 oktober 2010
183.
Jag minns en höst för många år sedan. Pappa skulle på affärsresa till Tallinn och jag fick följa med. Det var stort. Bara jag, inte brorsan. Jag fick ta ledigt från skolan. Klasskompisarna visade sin avundsjuka med passiv nyfikenhet. I sista stund blev resan inställd. Det var något fel på färjans bogvisir. Jag blev förkrossad och la mig på köksgolvet och grät. Jag minns hur jag låg där och tänkte att detta uppförande var överdrivet. Men vad skulle de säga på skolan? Att jag bara hittat på. Tallinn kanske inte ens fanns.
182.
Att vara ensam kvar på jobbet. Man skulle säkert kunna skriva något bra om det. Om känslan som uppstår. Atmosfären här just nu. Ljuden som skapas av ingenting. Jag minns när Jonas satt några rum bort. Vi gick alltid hem tillsammans. Det var en fin tid. Nu har han slutat och återvänt till livet.
onsdag 13 oktober 2010
181.
Jag har varken diskmaskin eller bil. Är det något jag kommer minnas av åren mellan tjugo och trettio är det att jag gick mycket och diskade ofta. Och vart jag än gick bar jag ständigt på en ICA-kasse. Den kostade alltid 178 kronor. Och när jag diskade lyssnade jag på min mp3-spelare. Den spelade alltid samma låtar.
tisdag 12 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
177.
Imorgon kommer cheferna till skolan och berättar varför några måste sluta och vi andra ta fler lektionspass. De är två moderna kvinnor med affärsmässig attityd. De har framåtanda och byxdress. Jag kommer att sitta i ett hörn och se uppgiven ut. Kanske ritar jag en liten gubbe i min kalender. Egentligen hade jag velat fråga vad de gjorde i söndags när jag satt och rättade. Eller vad de gjorde i torsdags när jag satt uppe till midnatt och pratade med en elev som mådde dåligt.
175.
Vår nya rektor la sin hand på min överarm när hon pratade med mig. Jag ryckte till. Dels av förvåning, dels av skräcken över att bli berörd. Jag är dålig på beröring. Men jag är bra på mycket annat, som att verka trevlig, vilket ibland leder till beröring. Jag måste alltså sluta vara så trevlig.
söndag 10 oktober 2010
174.
Det är en solig oktoberdag i Östersund. Jag springer slingan runt Lillsjön och möter människor med dyra jackor och stora systemkameror. Det betyder att facebook senare idag kommer att berikas med fler album med titlar som: Höst och Höstbilder, vilket resulterar i kommentarer som: "Visst är hösten härlig!?" och "Ååh underbara höst!"
lördag 9 oktober 2010
172.
Nästan varje dag tar jag en tupplur. Under veckan ställer jag väckaren, men inte på helgerna. Då läser jag tills jag blir sömnig, somnar och sover tills jag vaknar. När jag vaknar känns allt tydligt och orört. Det är alldeles tyst. Jag tänker att jag borde leva i den stundens intensiva närvaro hela mitt liv. Men den varar bara några minuter.
fredag 8 oktober 2010
171.
Det var helt underbart igår vid lunch när jag och en ny kollega diskuterade nobelpristagare. Vilka vi hade läst, vilka vi hoppades på. Vi som oftast sitter tysta när de andra pratar hundar och Idol, vi såg plötsligt en chans och vi tog den. De andra blev passiva och osäkra. Det var som om vi gjorde något förbjudet - vi låg med varandra mitt på bordet - och de andra kunde bara se på. Sedan sa någon: "jag har aldrig tid att läsa" och allt bara dog. En dag om året, några minuter, det är allt vi får.
torsdag 7 oktober 2010
169.
Två barn kom in i fotoaffären. Den äldre systern höll sin lillebror i handen. De stod en stund och tittade på kamerastativ, sedan gick de. Jag väntade på att en maskin skulle skriva ut mina körkortsfoton. Det var tyst. Expediten låtsades göra något. Jag tänkte på barnen och stativen och hur konstigt allt var.
onsdag 6 oktober 2010
168.
Några månader bodde jag i Limerick på Irlands västkust. Staden var grå och destruktiv. Det regnade jämt och folk slängde sina sopor i skogen. Jag delade hus med en tatuerad trummis. Han var skön på ett sätt jag aldrig kommer att bli skön på, hur hårt jag än försöker. Nu spelar han i ett band som faktiskt börjar bli något. De heter Windings.
tisdag 5 oktober 2010
166.
Det känns som att det var lättare att ta körkortet än att förnya det. Kanske beror det på att jag hade ambitioner för tio år sedan. Att skaffa ett foto, sätta det inom rutan, skriva min signatur och posta brevet känns i nuläget ofattbart jobbigt. Det känns som att jag står vid foten av Mount Everest och tittar upp.
måndag 4 oktober 2010
162.
"River en vacker dröm" är en fantastisk låt och jag är glad att inte Håkan Hellström vaskade den efter Way Out West. Nu finns det en video också. Se den här. Det är en göteborgsk version av videon till "To Live & Die in LA".
söndag 3 oktober 2010
159.
Fredagsmys. Jag kan inte riktigt släppa det. Mina fredagar innehåller sällan något mys. Kanske har jag missuppfattat begreppet; mys kan ju vara så mycket. Men om jag nu vore en sådan som myser så skulle jag inte begränsa det till fredagar. Jag lever hellre ett liv där dagarna saknar suffix. Ångest till exempel, det har man ju hela veckan, inte bara på söndagar.
157.
Idag rev jag mitt pussel. Jag hade lagt hela Europa, förutom vattnet. Jag började lägga i april när hon fortfarande var här. Då la jag i tystnad. Sedan åkte hon hem och jag fick en pusselmatta av en annan men den gick ju inte att använda eftersom jag redan börjat lägga. Pusslet fick ligga halvgjort på vardagsrummet hela sommaren. Tills idag, då jag rev det, la bitarna i lådan och lådan i bokhyllan. Sedan låtsades jag som att jag aldrig försökt lägga något pussel.
lördag 2 oktober 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)