torsdag 14 oktober 2010

182.

Att vara ensam kvar på jobbet. Man skulle säkert kunna skriva något bra om det. Om känslan som uppstår. Atmosfären här just nu. Ljuden som skapas av ingenting. Jag minns när Jonas satt några rum bort. Vi gick alltid hem tillsammans. Det var en fin tid. Nu har han slutat och återvänt till livet.