Det är lördag och aktiviteten på skridskobanan kan närmast liknas vid en folkfest. Jag minns tiden då den stod öde under lyktorna och lyste som en gigantisk gloria. Nu är den populär och därmed ointressant. Mina känslor för skridskobanan har gått från nyfikenhet till likgiltighet. Samma sak brukar hända med mina förhållanden.