Oskar har svurit på att aldrig mer kasta saker på mig. En gång kastade han en sax för att jag inte slutade prata om
Doktor Glas. Nu är det slut med det. Det känns tryggt. Imorgon ska jag fråga vad han tycker om
Den allvarsamma leken. Om han inte svarar ska jag fråga honom igen. Och igen. Och igen. Och igen.